måndag 31 maj 2010

BRA SKOLMAT NU - Ett öppet brev till Barn & Ungdomsnämnden

Vi som står bakom detta brev är en grupp bekymrade föräldrar med barn i Helenelundsskolan. Vi arbetar för att maten våra barn serveras i skolan skall vara god och näringsriktig. Vi vill att maten ska vara så ren och fri från tillsatser som möjligt, vara tillagad av bra råvaror, på ett skonsamt sätt, där man i största möjliga mån använder ekologiska alternativ och tar hänsyn till dess miljöpåverkan.

Vi vill i detta brev lyfta fram den växande insikten hos allmänhet, och då speciellt hos föräldrar till barn i skolåldern, om sambandet mellan vår dagliga bekvämlighetskost och vår ökande ohälsa.

Vårt mål

Vi tycker att Sollentuna Kommun i sin upphandling av maten till Helenelundsskolan och till övriga kommunala skolor inte ställer tillräckliga och uttalade krav på att underleverantörer ska verka för en bra och långsiktig utveckling på den här fronten. Det finns heller inga krav på begränsning i användandet av smakförstärkare och tillsatser, eller så kallade E-nummer i skolmaten. Detta trots att det finns mycket bra kunskap om god påverkan på barns psykiska och fysiska hälsa när man rensar i kosten. Det finns många tydliga samband som kan utläsas; desto färre främmande ämnen i maten, desto mindre koncentrationssvårigheter hos våra barn. Otaliga exempel finns på skolor, i framför allt USA, där man har börjat laga mat på traditionellt sätt och där dramatiska förändringar, mätta i parametrar som attityd, trygghet, skolbetyg, koncentrationsförmåga, medkänsla, omsorg om andra mm, har skett.

Kommunen är en stor aktör som kan påverka vår framtida hälsa genom att agera klokt i upphandlingsfrågan. I dag finns inga krav på begränsning i användandet av smakförstärkare och andra tveksamma tillsatser i skolmaten.

Därför vill vi vara med och påverka kommande upphandling så att det i nästa avtal framstår som självklart att målet för samtliga parter är att våra barn ska serveras en god lunch, tillagad av bra råvaror och i största möjliga mån utan tillsatsämnen. Krav bör också ställas på leverantören/leverantörerna att så långt som möjligt använda sig av rena, giftfria, opåverkade råvaror och mycket egen tillagning. Helfabrikat bör inte ingå i den mat skolan väljer att servera. I de fall man väljer att servera olika halvfabrikat ska man välja bort produkter med artificiella smaksättare som t.ex. natriumglutamat. Det bör också finnas en uttalad målsättning vad gäller inköp t.ex. av den ekologiska andelen av råvaror samt en plan för att främja användandet av råvaror producerade utan handelsgödsel, kemiska bekämpningsmedel och genmodifiering (GMO).

Centralkök eller inte?

Vidare menar vi att centralkök är en dålig lösning för att komma tillrätta med många av de problem som vi ser med skolmaten. I upphandlingen måste större utrymme ges för att enskilda matentreprenörer, som saknar de stora företagens resurser, men kanske sitter inne med stor kunskap och matglädje, ändå ska ges tillfälle att lägga bud på driften. Genom att dela upp upphandlingsområdet i mindre områden och inte ställa krav på att en entreprenör ska ha ekonomiska resurser för att lägga bud på hela upphandlingsområdet möjliggör man för en sund konkurrens istället för att befästa ett oligopol på marknaden.

Ekologi och kemiska cocktails

Våra jordar besprutas allt kraftigare, och med tiden med ännu fler olika gifter, då ogräs och skadedjur blir allt mer resistenta. Våra jordar innehåller även allt färre mineraler. Det paradoxala är att samtidigt som vi får i oss mindre mängd näring från dagens kost, har vi också ett långt större behov än tidigare.

Orsaken till detta är att kroppen använder många mikronäringsämnen för att neutralisera miljögifterna. Dessutom stör gifterna dessa näringsämnens normala biokemiska funktioner i kroppen. Myndigheterna har satt gränsvärden för enskilda ämnen. De konventionella producenterna håller sig i bästa fall under dessa men blandar samtidigt till en egen mix med flera olika bekämpningsmedel där vart och ett av ämnena visserligen håller sig under gränsvärdet men där vi samtidigt får i oss en blandning där summan av effekten av ämnena kanske är större än effekten av varje ämne för sig. Hur dessa kemiska ämnen samverkar och vilka synergieffekter det medför har vi hittills inte vetat så mycket om. Oftast analyserar man ämnena ett och ett, vilket tyvärr inte återspeglar de effekter som uppstår i verkligheten. På senare tid har man dock börjat uppmärksamma detta problem och man lägger nu fram det ena mer oroväckande resultatet än det andra. Ekologiskt odlade livsmedel får därför en större betydelse än någonsin. I ekologisk odling använder man inte konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel. Ekologiskt odlade växter innehåller ofta mer vitaminer, mineraler, samt en mängd andra ämnen som har en rad viktiga funktioner i kroppen

Högsta meritvärde

Sollentuna kommun satsar på landets högsta meritvärde i skolan. Vi menar att om man satsar för att få högsta poäng för maten så kommer man att få de högsta betygen på köpet. Det man satsar mer i kronor på skolmaten ska förhoppningsvis ge utdelning i slutänden i form av färre resurser, till allt från specialundervisning i skolan till brandkårsutryckningar av både socialtjänst och brandmän.

Skolmatsblogg och namninsamling

Vi vill även passa på att informera om en blogg som vi har startat, http://braskolmatnu.blogspot.com, där vi redovisar hur vi arbetar med skolmatsfrågorna. Till den har vi kopplat en namninsamling. Vi hoppas att vi till hösten skall ha samlat in ett stort antal underskrifter som vi då önskar lämna över till Barn- och Ungdomsnämnden. Vi har påbörjat det här arbetet i Helenelundsskolan men kommer också att vända oss till andra skolor i kommunen och berätta om hur vi bedriver vårt arbete och även be om deras namnunderskrifter. Vi menar inte att vi har alla svar men vi har visioner och kunskap som vi vill dela med oss av. Kontakta oss gärna, vi ställer upp!

Matgruppen, Föräldraföreningen i Helenelundsskolan

tisdag 25 maj 2010

Korrespondens med Ekonomiansvarig Barn & Ungdom Stuna Kommun

Hej
Tack för svaret Daniel. Jag har förståelse för det beslutet om man grundar det på att det är en massa ingredienser som ska skrivas upp. Det lustiga med det argumentet är att det då förmodligen är ett tecken på att man har en massa onödiga saker i maten som faktiskt inte behöver finnas där. Om man har ren mat och bra råvaror blir ingredienslistan oerhört kort och borde inte skapa någon nämnvärd arbetsbelastning. Bra om ni tar med det här i nästa upphandling!

Har den oberoende skolmatsätaren gjort någon utvärdering ännu?

Hälsningar
Anna Tillberg


24 maj 2010 kl. 10.37 skrev Bäckman Daniel:

Hej Anna!
I fredags hade jag ett möte med Sofia Bracamonte på ISS om den fråga om innehållet i maten som du tagit upp. Sofia säger att det går att komplettera matsedeln med fullständiga innehållsförteckningar, men det kräver en omfattande insats från deras sida, vilket i sin tur kräver att portionspriset höjs något. Med tanke på skolornas huvuduppdrag, att bidra till och stötta elevernas kunskapsutveckling, och deras ekonomiska läge, anser jag att vi inte ska lägga dessa pengar på fullständiga innehållsförteckningar just nu. Däremot tänker jag att det ska tas med i nästkommande upphandling.
..............................................
Vänliga hälsningar
Daniel Bäckman
Ekonomichef
Barn- och utbildningskontoret