Artikel i SVD på ämnet kostbyte kan lindra ADHD

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kostbyte-kan-lindra-adhd_5915201.svd

Mail till rektor Helenelundsskolan

Hej Tapio!

Vi i matgruppen fortsätter vårt arbete för bättre skolmat. Vi kommer att följa skolmatsfrågorna på våra möten i höst. Under tiden vill vi sprida lite glädje och inspiration genom följande länkar om en sk matglädjeskola. Med stort stöd av ledningen är Annerstaskolan i Huddinge på väg att få Sveriges bästa skolmåltidsrestaurang. Och det till samma pengar som innan. Hur gjorde de?

Kolla länkarna:
http://www.hemic.se/artiklar/klimatsmart_grund.pdf

http://www.hemic.se/artiklar/aftonbladet.pdf
http://www.hemic.se/artiklar/resturangvarlden.pdf


Jag fick en påstötning från en förälder i går på föräldramötet i 3A att barnen som går på högstadiet ofta serveras annan mat än den som står på matsedeln och som serveras tidigare på dagen till de yngre eleverna. Jag bad henne maila mig mer information om när och hur ofta detta har hänt. Men under tiden kanske du kan svara på varför det blir så? Beställer skolan för lite mat så att det inte räcker till dem som äter sist? Finns det andra förklaringar?

Vänliga hälsningar
Anna Tillberg
matgruppen

Mailkorrespondens med Barn & Ungdomsnämndens ordförande Maria Stockhaus

-----Ursprungligt meddelande-----
Från: Anna Tillberg [mailto:anna@tillberg.se]
Skickat: den 9 augusti 2010 09:35
Till: Stockhaus Maria
Ämne: SV: Ställ krav!

Hej Maria!

Tack för svar och för att du tar ställning för att vässa kraven på upphandlingen.

Första tipset är att tala med dina partikollegor på Lidingö. De har precis avslutat en upphandling där en stor opinion bland föräldrarna till barn på Lidingös skolor hade engagerat sig starkt i skolmatsfrågorna. Det är också med stöd från föräldrarorganisationen där som vi har hämtat mycket inspiration till vår blogg. Kommunen valde att lyssna till en hel del förslag och tog med en del av dessa i den slutliga upphandlingen. På Lidingös kommuns webbsida fanns upphandlingen upplagd (i alla fall i våras).Men jag gissar att den kan du få tag i ändå om det skulle vara fallet. Det som de har genomfört på Lidingö är en god början på något som på sikt kan bli ännu bättre. Jag tycker att Sollentuna i nästa upphandling ska försöka komma lika långt som Lidingö har gjort. Minst.

För att ställa vettiga krav i upphandlingen så borde de stå i någon slags relation till politiska mål för hälsa, livsmedel, miljö som kommunen/politikerna har enat sig om. Jag tror mig förstå att det inte finns någon policy för livsmedel och då inte heller en policy som kopplar ihop livsmedel/hälsa/miljö med upphandlingskriterier för mat i förskolor, skolor och äldreomsorg. Rätt eller fel? Så upphandling i nivå med Lidingö är en hyfsad början men man ska inte stanna där. Sollentuna borde gå i bräschen som en kommun som satsar på hälsa och miljö. Och det kräver väl ett mycket bredare engegemang än bara en kravlista i upphandlingen av skolmaten?

Krav/önskemål i upphandlingen

Här följer några krav och/eller önskemål som vi tycker att Sollentuna kommun bör ställa i kommande upphandling:

Ett % mål som ska uppnås inom en rimlig tidsram inom avtalstiden som avser både andelen lagad mat från grunden och andel ekologiska råvaror som ska användas. Tex borde 80 % egenproducerad mat vara ett rimligt mål inom kommande avtalsperiod. Ska hel- eller halvfabrikat tillåtas bör det endast vara av typ köttbullar eller pannkakor som då bör vara KRAV-märkta.

Att dela upp Sollentuna i flera mindre driftsområden (jobbigare för den som upphandlar men man förbättrar konkurrensen och utestänger inte flera kompetenta men inte så resursstarka mindre entreprenörer). Det borde alltså vara möjligt att lägga bud på t ex endast matlagning eller endast transporter i mindre upphandlingssegment än i dag. Viktigt också att möjliggöra för små lokala odlare att få avsättning för sina varor på den kommunala skolmatsmarknaden.

Att ha ett fast pris för måltiderna så att entreprenörerna konkurrerar om kvalitet i stället för att erbjuda bästa affärsvillkor. Det bör också framgå/sättas ett minimikrav för hur stor del av priset för en skolmåltid som ska utgöras av själva råvarorna. Den uppgiften är stört omöjlig att få svar på från ISS idag, i alla fall när man som förälder ställer frågan.

När man har enats om vilken livsmedelspolicy man ska ha så borde den innehålla en hel rad exempel på saker som maten inte får innehålla. Den listan blir för lång här men vi har ett bra underlag som vi gärna presenterar. Vidare bör kommunen ställa krav på att råvaror ska var GMO-fria, att så få kemiska bekämpningsmedel som möjligt har använts, men allra helst att det är giftfritt förstås!, kött ursprungsdeklarerat, att en ingredienslista för varje rätt läggs upp på nätet. Att maten planeras efter säsong och att kraven på menyplaneringen blir så pass flexibla att säsongsanpassning av råvaror möjliggörs.

Men lika viktigt borde det vara att avtalet innehåller en vision av hur kommunen tänker sig den matfilosofi som ska vara rådande. Det viktigaste kommunen kan göra är att ge förutsättningar för en giftfri, ren, närproducerad mat och inte lägga tyngdpunkt eller så stor vikt vid formuleringar av kaloriberäkningar och fördelning av div makronutrienter. I dag känns det även direkt olustigt att använda sig av formuleringar som att naturligt fett är farligt och att det därför ska serveras lättprodukter i alla skolor. Låt folk få välja. Inför en kostdemokrati i möjligaste mån. Om fettet väcker starka känslor så låt folk få välja på plats genom att ställa fram alternativ.

Man bör vidare sträva efter att bygga bort centralköken och ge plats för och uppmuntra fler tillagningskök i kommunen.

Jag vill passa på att tipsa om en mycket relevant film i sammanhanget samt en bok. Filmen heter Underkastelsen och har som syfte att ge en förståelse för varför vi bör eftersträva ett så giftfritt samhälle som möjligt. Den visas på biografen ZIta i Stockholm. Det pardoxala i dagens samhälle är att samtidigt som vi behöver ännu fler näringsämnen från maten för att kunna neutralisera alla gifter i och omkring oss så innehåller maten allt fler tillsatser och kemikalier och mindre näring än för 50-60 år sedan. Skolmaten är därför en av många viktiga pusselbitar för att driva utvecklingen i rätt riktning vad avser minskning av den totala belastningen av tillsatser och bekämpningsmedel.

Boken, som jag tycker att alla som har makt att påverka kommunens matinköp borde läsa, är skriven av den numera ganska kände författaren och journalisten Mats-Eric Nilsson samt kollegan Henrik Ennart och heter "Döden i grytan". Den är sprillans ny handlar om varför vi i dag är så rädda för riktig mat och varför det har blivit så. Många av våra regler som sägs vara till för att skydda oss i dag gynnar storskaligheten på bekostnad av hälsosam mat. Boken visar på hur orimliga många av de regler som reglerar ett kommunalt skolkök är och att många regler direkt motarbetar det vi alla sägs vilja uppnå, god och hälsosam mat.

Det här är i stora drag vad vi tycker att Sollentuna bör lägga tyngdvikt på i upphandlingen. Vi i "braskolmatnu" ställer gärna upp och svarar på frågor.

Vänliga hälsningar

Anna Tillberg

Hej!

Tack för all matnyttig information. Jag bad tjänstemännen på barn- och utbildningskontoret redan innan sommaren att kolla upp hur kontraktstider mm ser ut.

Ska kolla Lidingö, har goda kontakter i barn- och ungdomsnämnden där.

Ska försöka se till att du också får information om vad som händer, hoppas det är OK om jag återkommer om jag skulle behöva kompletterande information.

Hälsningar

Maria Stockhaus

BRA SKOLMAT NU - Ett öppet brev till Barn & Ungdomsnämnden

Vi som står bakom detta brev är en grupp bekymrade föräldrar med barn i Helenelundsskolan. Vi arbetar för att maten våra barn serveras i skolan skall vara god och näringsriktig. Vi vill att maten ska vara så ren och fri från tillsatser som möjligt, vara tillagad av bra råvaror, på ett skonsamt sätt, där man i största möjliga mån använder ekologiska alternativ och tar hänsyn till dess miljöpåverkan.

Vi vill i detta brev lyfta fram den växande insikten hos allmänhet, och då speciellt hos föräldrar till barn i skolåldern, om sambandet mellan vår dagliga bekvämlighetskost och vår ökande ohälsa.

Vårt mål

Vi tycker att Sollentuna Kommun i sin upphandling av maten till Helenelundsskolan och till övriga kommunala skolor inte ställer tillräckliga och uttalade krav på att underleverantörer ska verka för en bra och långsiktig utveckling på den här fronten. Det finns heller inga krav på begränsning i användandet av smakförstärkare och tillsatser, eller så kallade E-nummer i skolmaten. Detta trots att det finns mycket bra kunskap om god påverkan på barns psykiska och fysiska hälsa när man rensar i kosten. Det finns många tydliga samband som kan utläsas; desto färre främmande ämnen i maten, desto mindre koncentrationssvårigheter hos våra barn. Otaliga exempel finns på skolor, i framför allt USA, där man har börjat laga mat på traditionellt sätt och där dramatiska förändringar, mätta i parametrar som attityd, trygghet, skolbetyg, koncentrationsförmåga, medkänsla, omsorg om andra mm, har skett.

Kommunen är en stor aktör som kan påverka vår framtida hälsa genom att agera klokt i upphandlingsfrågan. I dag finns inga krav på begränsning i användandet av smakförstärkare och andra tveksamma tillsatser i skolmaten.

Därför vill vi vara med och påverka kommande upphandling så att det i nästa avtal framstår som självklart att målet för samtliga parter är att våra barn ska serveras en god lunch, tillagad av bra råvaror och i största möjliga mån utan tillsatsämnen. Krav bör också ställas på leverantören/leverantörerna att så långt som möjligt använda sig av rena, giftfria, opåverkade råvaror och mycket egen tillagning. Helfabrikat bör inte ingå i den mat skolan väljer att servera. I de fall man väljer att servera olika halvfabrikat ska man välja bort produkter med artificiella smaksättare som t.ex. natriumglutamat. Det bör också finnas en uttalad målsättning vad gäller inköp t.ex. av den ekologiska andelen av råvaror samt en plan för att främja användandet av råvaror producerade utan handelsgödsel, kemiska bekämpningsmedel och genmodifiering (GMO).

Centralkök eller inte?

Vidare menar vi att centralkök är en dålig lösning för att komma tillrätta med många av de problem som vi ser med skolmaten. I upphandlingen måste större utrymme ges för att enskilda matentreprenörer, som saknar de stora företagens resurser, men kanske sitter inne med stor kunskap och matglädje, ändå ska ges tillfälle att lägga bud på driften. Genom att dela upp upphandlingsområdet i mindre områden och inte ställa krav på att en entreprenör ska ha ekonomiska resurser för att lägga bud på hela upphandlingsområdet möjliggör man för en sund konkurrens istället för att befästa ett oligopol på marknaden.

Ekologi och kemiska cocktails

Våra jordar besprutas allt kraftigare, och med tiden med ännu fler olika gifter, då ogräs och skadedjur blir allt mer resistenta. Våra jordar innehåller även allt färre mineraler. Det paradoxala är att samtidigt som vi får i oss mindre mängd näring från dagens kost, har vi också ett långt större behov än tidigare.

Orsaken till detta är att kroppen använder många mikronäringsämnen för att neutralisera miljögifterna. Dessutom stör gifterna dessa näringsämnens normala biokemiska funktioner i kroppen. Myndigheterna har satt gränsvärden för enskilda ämnen. De konventionella producenterna håller sig i bästa fall under dessa men blandar samtidigt till en egen mix med flera olika bekämpningsmedel där vart och ett av ämnena visserligen håller sig under gränsvärdet men där vi samtidigt får i oss en blandning där summan av effekten av ämnena kanske är större än effekten av varje ämne för sig. Hur dessa kemiska ämnen samverkar och vilka synergieffekter det medför har vi hittills inte vetat så mycket om. Oftast analyserar man ämnena ett och ett, vilket tyvärr inte återspeglar de effekter som uppstår i verkligheten. På senare tid har man dock börjat uppmärksamma detta problem och man lägger nu fram det ena mer oroväckande resultatet än det andra. Ekologiskt odlade livsmedel får därför en större betydelse än någonsin. I ekologisk odling använder man inte konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel. Ekologiskt odlade växter innehåller ofta mer vitaminer, mineraler, samt en mängd andra ämnen som har en rad viktiga funktioner i kroppen

Högsta meritvärde

Sollentuna kommun satsar på landets högsta meritvärde i skolan. Vi menar att om man satsar för att få högsta poäng för maten så kommer man att få de högsta betygen på köpet. Det man satsar mer i kronor på skolmaten ska förhoppningsvis ge utdelning i slutänden i form av färre resurser, till allt från specialundervisning i skolan till brandkårsutryckningar av både socialtjänst och brandmän.

Skolmatsblogg och namninsamling

Vi vill även passa på att informera om en blogg som vi har startat, http://braskolmatnu.blogspot.com, där vi redovisar hur vi arbetar med skolmatsfrågorna. Till den har vi kopplat en namninsamling. Vi hoppas att vi till hösten skall ha samlat in ett stort antal underskrifter som vi då önskar lämna över till Barn- och Ungdomsnämnden. Vi har påbörjat det här arbetet i Helenelundsskolan men kommer också att vända oss till andra skolor i kommunen och berätta om hur vi bedriver vårt arbete och även be om deras namnunderskrifter. Vi menar inte att vi har alla svar men vi har visioner och kunskap som vi vill dela med oss av. Kontakta oss gärna, vi ställer upp!

Matgruppen, Föräldraföreningen i Helenelundsskolan

Korrespondens med Ekonomiansvarig Barn & Ungdom Stuna Kommun

Hej

Tack för svaret Daniel. Jag har förståelse för det beslutet om man grundar det på att det är en massa ingredienser som ska skrivas upp. Det lustiga med det argumentet är att det då förmodligen är ett tecken på att man har en massa onödiga saker i maten som faktiskt inte behöver finnas där. Om man har ren mat och bra råvaror blir ingredienslistan oerhört kort och borde inte skapa någon nämnvärd arbetsbelastning. Bra om ni tar med det här i nästa upphandling!

Har den oberoende skolmatsätaren gjort någon utvärdering ännu?

Hälsningar
Anna Tillberg


24 maj 2010 kl. 10.37 skrev Bäckman Daniel:

Hej Anna!

I fredags hade jag ett möte med Sofia Bracamonte på ISS om den fråga om innehållet i maten som du tagit upp. Sofia säger att det går att komplettera matsedeln med fullständiga innehållsförteckningar, men det kräver en omfattande insats från deras sida, vilket i sin tur kräver att portionspriset höjs något. Med tanke på skolornas huvuduppdrag, att bidra till och stötta elevernas kunskapsutveckling, och deras ekonomiska läge, anser jag att vi inte ska lägga dessa pengar på fullständiga innehållsförteckningar just nu. Däremot tänker jag att det ska tas med i nästkommande upphandling.

..............................................

Vänliga hälsningar

Daniel Bäckman

Ekonomichef

Barn- och utbildningskontoret

Mailkorespondens mellan Matgruppen och ISS

Mailkontakt med ISS i buljongfrågan och ang innehållsförteckning

2010-02-04

Hej Hanna!

Jag var på mötet i Helenelundsskolan som ISS ordnade. Det var ett bra möte och vi ställde frågor som Sofia och dietisten besvarade så gott de kunde.

En fråga som ligger mig varmt om hjärtat hänvisades till dig. Jag har länge letat efter riktig buljong att köpa. Det finns inte. Nu för tiden kan man dock hitta buljong där i alla fall smakförstärkarna är bortplockade. Men vad hjälper det när nästan alla buljonger fortfarande ändå innehåller jästextrakt och hydrolyserat protein (som är smakförstärkare, dock med mildare effekt än E621 mfl).

Jag vet att ni arbetar för att ta bort smakförstärkarna i maten och då hoppas jag att det inte ingår i buljongen ni använder på skolan. Men vad övrigt innehåller er buljong? Hur är det med hydrolyserat protein och jästextrakt?

Serverar ISS mat med rökaromer?

En annan fråga som jag aldrig tog upp på mötet handlar om aromer. Det har talats tyst än så länge i den allmänna debatten om aromerna. Jag tycker att de ska ingå som en av de ingredienser ni ser över i ert arbeta att rensa maten.Skälen för det är många men här räcker det väl att säga att vi som arbetar för en så ren mat som möjligt också arbetar för att ta bort de ämnen som är minst forskade kring. Det ringer en del varningsklockor för många av aromerna. De känns skenbart ofarliga eftersom det inte krävs någon speciell varudeklaration av dem. De kan tyvärr lätt klumpas i hop som just "aromämnen" i slutet på en innehållsförteckning.

Idé:

Jag skulle önska att ni i skolköken använder äkta buljong och inte färdigbuljong.

Ett mål för ISS är ju att innan året är slut laga ca 80% av maten från grunden. Kan inte egenhändigt gjord buljong ingå i det målet?

Med vänliga hälsningar

Anna Tillberg

Förälder till barn i Helenelundsskolan

2010-02-11

Hej Anna!

Tack för ditt mail.

När det gäller buljonger är detta självklart en del av det arbete som vi bedriver i syfte att minska andelen tillsatser i de råvaror som vi använder oss vid tillagning. Vi tar hänsyn till innehållet i bl a buljongerna när vi väljer produkter men som du själv har upptäckt finns det inte många alternativ med buljonger som är helt fria från aromämnen etc i dagsläget. Men, vi har ganska nyligen tagit in Knorr's Organic Buljong som är ekologisk som ett alternativ till de traditionella. Den är i dagsläget förhållandevis relativt dyr men vi tror att den på sikt kommer att prismässigt vara likvärdig gentemot de traditionella och vara ett bra alternativ där vi av hygien eller utrustningsskäl använder oss av buljonger.

Ha en fortsatt trevlig dag!!

Med vänliga hälsningar!

Sofia Bracamonte

Kontraktschef ISS

2010-03-18

Hej Sofia!

Tack för ditt svar. Jag vill meddela dig att vi föräldrar i matgruppen på Helenelundsskolan har en blog där vi framöver kommer att lägga upp brev och mail som vi skriver och svaren vi får på de frågor vi ställer till skola, politiker och matleverantörer, i detta fall ISS. Jag undrar om det är något du vill tillägga i ditt svar nedan? Några av de frågor jag ställde är ju fortfarande obesvarade. Jag har klippt in mailet till Hanna nedan.

Vad händer med önskemålet från mötet i januari om att ni skulle kunna lägga ut innehållsförteckningen samtidigt med veckomatsedlarna?

Med vänliga hälsningar

Anna Tillberg

2010-03-25

Hej Anna,

Det är en bra idé att redovisa innehållet i skolmaten i samband med veckomatsedeln!

Detta skulle dock innebära ett merarbete som tyvärr inte ryms inom den budget för skolmaten som vi har kommit överens om med Sollentuna kommun. Om vi skulle göra det, så skulle vi i så fall tvingas minska på resurserna till det viktigaste: själva maten. Och det vill vi inte.

Men idén är som sagt bra, och frågan är om ni inom matgruppen kan ta den vidare till skolledningen eller till kommunen för att se om de kan hjälpa till att hitta en lösning.

När det gäller din tidigare fråga om jästextrakt och hydrolyserat protein i buljongen, liksom om rökaromer och andra aromämnen i övriga ingredienser, är det som du vet inte helt lätt att få fram detaljerad information om detta. Men vi ska försöka göra vårt bästa att få svar från våra leverantörer.

Med vänliga hälsningar

Sofia Bracamonte

2010-03-25

Hej Sofia!

Tack för ditt svar. Jag ska föra frågan vidare. Jag tycker att det är en självklarhet att innehållsförteckning på maten ska redovisas och förhoppningsvis kan man påverka kommunen så att det skrivs in i avtalet i nästa upphandling.

Vad avser kontroll på ingredienser i "sammansatta" livsmedel så är det just det som ISS borde kunna påverka bättre än någon annan. Är man som stor aktör på inköpssidan så har man en reell chans att både få svar och kunna påverka innehållet. Det handlar som jag ser det mest om att ISS ska få upp de här frågorna på sin agenda och välja att lägga fokus på dessa frågor framöver. Jag tror att det här bara är början på ett arbete som ni ändå kommer att behöva göra. Människor kommer mer och mer att koppla ihop sin (brist på) hälsa med det vi stoppar i munnen. Att ha stenkoll på vad maten egentligen innehåller, hela vägen, ända ner i botten på livsmedelskedjan, kommer att vara en klar konkurrensfördel i framtiden.

Trevlig helg

Anna Tillberg

Tid för möte 16/3

Helenelundsskolans Föräldraförening bjuder in till möte med SKOLMAT som fokusfråga.

på mötet deltar även skolledningen samt kontaktpolitiker.

Mötet äger rum i lärarrummet, huvubyggnadens bottenvåning och fokusfrågan avhandlas från 19.00.

Välkomna!