Mail till rektor Helenelundsskolan

Hej Tapio!

Vi i matgruppen fortsätter vårt arbete för bättre skolmat. Vi kommer att följa skolmatsfrågorna på våra möten i höst. Under tiden vill vi sprida lite glädje och inspiration genom följande länkar om en sk matglädjeskola. Med stort stöd av ledningen är Annerstaskolan i Huddinge på väg att få Sveriges bästa skolmåltidsrestaurang. Och det till samma pengar som innan. Hur gjorde de?

Kolla länkarna:
http://www.hemic.se/artiklar/klimatsmart_grund.pdf

http://www.hemic.se/artiklar/aftonbladet.pdf
http://www.hemic.se/artiklar/resturangvarlden.pdf


Jag fick en påstötning från en förälder i går på föräldramötet i 3A att barnen som går på högstadiet ofta serveras annan mat än den som står på matsedeln och som serveras tidigare på dagen till de yngre eleverna. Jag bad henne maila mig mer information om när och hur ofta detta har hänt. Men under tiden kanske du kan svara på varför det blir så? Beställer skolan för lite mat så att det inte räcker till dem som äter sist? Finns det andra förklaringar?

Vänliga hälsningar
Anna Tillberg
matgruppen

Mailkorrespondens med Barn & Ungdomsnämndens ordförande Maria Stockhaus

-----Ursprungligt meddelande-----
Från: Anna Tillberg [mailto:anna@tillberg.se]
Skickat: den 9 augusti 2010 09:35
Till: Stockhaus Maria
Ämne: SV: Ställ krav!

Hej Maria!

Tack för svar och för att du tar ställning för att vässa kraven på upphandlingen.

Första tipset är att tala med dina partikollegor på Lidingö. De har precis avslutat en upphandling där en stor opinion bland föräldrarna till barn på Lidingös skolor hade engagerat sig starkt i skolmatsfrågorna. Det är också med stöd från föräldrarorganisationen där som vi har hämtat mycket inspiration till vår blogg. Kommunen valde att lyssna till en hel del förslag och tog med en del av dessa i den slutliga upphandlingen. På Lidingös kommuns webbsida fanns upphandlingen upplagd (i alla fall i våras).Men jag gissar att den kan du få tag i ändå om det skulle vara fallet. Det som de har genomfört på Lidingö är en god början på något som på sikt kan bli ännu bättre. Jag tycker att Sollentuna i nästa upphandling ska försöka komma lika långt som Lidingö har gjort. Minst.

För att ställa vettiga krav i upphandlingen så borde de stå i någon slags relation till politiska mål för hälsa, livsmedel, miljö som kommunen/politikerna har enat sig om. Jag tror mig förstå att det inte finns någon policy för livsmedel och då inte heller en policy som kopplar ihop livsmedel/hälsa/miljö med upphandlingskriterier för mat i förskolor, skolor och äldreomsorg. Rätt eller fel? Så upphandling i nivå med Lidingö är en hyfsad början men man ska inte stanna där. Sollentuna borde gå i bräschen som en kommun som satsar på hälsa och miljö. Och det kräver väl ett mycket bredare engegemang än bara en kravlista i upphandlingen av skolmaten?

Krav/önskemål i upphandlingen

Här följer några krav och/eller önskemål som vi tycker att Sollentuna kommun bör ställa i kommande upphandling:

Ett % mål som ska uppnås inom en rimlig tidsram inom avtalstiden som avser både andelen lagad mat från grunden och andel ekologiska råvaror som ska användas. Tex borde 80 % egenproducerad mat vara ett rimligt mål inom kommande avtalsperiod. Ska hel- eller halvfabrikat tillåtas bör det endast vara av typ köttbullar eller pannkakor som då bör vara KRAV-märkta.

Att dela upp Sollentuna i flera mindre driftsområden (jobbigare för den som upphandlar men man förbättrar konkurrensen och utestänger inte flera kompetenta men inte så resursstarka mindre entreprenörer). Det borde alltså vara möjligt att lägga bud på t ex endast matlagning eller endast transporter i mindre upphandlingssegment än i dag. Viktigt också att möjliggöra för små lokala odlare att få avsättning för sina varor på den kommunala skolmatsmarknaden.

Att ha ett fast pris för måltiderna så att entreprenörerna konkurrerar om kvalitet i stället för att erbjuda bästa affärsvillkor. Det bör också framgå/sättas ett minimikrav för hur stor del av priset för en skolmåltid som ska utgöras av själva råvarorna. Den uppgiften är stört omöjlig att få svar på från ISS idag, i alla fall när man som förälder ställer frågan.

När man har enats om vilken livsmedelspolicy man ska ha så borde den innehålla en hel rad exempel på saker som maten inte får innehålla. Den listan blir för lång här men vi har ett bra underlag som vi gärna presenterar. Vidare bör kommunen ställa krav på att råvaror ska var GMO-fria, att så få kemiska bekämpningsmedel som möjligt har använts, men allra helst att det är giftfritt förstås!, kött ursprungsdeklarerat, att en ingredienslista för varje rätt läggs upp på nätet. Att maten planeras efter säsong och att kraven på menyplaneringen blir så pass flexibla att säsongsanpassning av råvaror möjliggörs.

Men lika viktigt borde det vara att avtalet innehåller en vision av hur kommunen tänker sig den matfilosofi som ska vara rådande. Det viktigaste kommunen kan göra är att ge förutsättningar för en giftfri, ren, närproducerad mat och inte lägga tyngdpunkt eller så stor vikt vid formuleringar av kaloriberäkningar och fördelning av div makronutrienter. I dag känns det även direkt olustigt att använda sig av formuleringar som att naturligt fett är farligt och att det därför ska serveras lättprodukter i alla skolor. Låt folk få välja. Inför en kostdemokrati i möjligaste mån. Om fettet väcker starka känslor så låt folk få välja på plats genom att ställa fram alternativ.

Man bör vidare sträva efter att bygga bort centralköken och ge plats för och uppmuntra fler tillagningskök i kommunen.

Jag vill passa på att tipsa om en mycket relevant film i sammanhanget samt en bok. Filmen heter Underkastelsen och har som syfte att ge en förståelse för varför vi bör eftersträva ett så giftfritt samhälle som möjligt. Den visas på biografen ZIta i Stockholm. Det pardoxala i dagens samhälle är att samtidigt som vi behöver ännu fler näringsämnen från maten för att kunna neutralisera alla gifter i och omkring oss så innehåller maten allt fler tillsatser och kemikalier och mindre näring än för 50-60 år sedan. Skolmaten är därför en av många viktiga pusselbitar för att driva utvecklingen i rätt riktning vad avser minskning av den totala belastningen av tillsatser och bekämpningsmedel.

Boken, som jag tycker att alla som har makt att påverka kommunens matinköp borde läsa, är skriven av den numera ganska kände författaren och journalisten Mats-Eric Nilsson samt kollegan Henrik Ennart och heter "Döden i grytan". Den är sprillans ny handlar om varför vi i dag är så rädda för riktig mat och varför det har blivit så. Många av våra regler som sägs vara till för att skydda oss i dag gynnar storskaligheten på bekostnad av hälsosam mat. Boken visar på hur orimliga många av de regler som reglerar ett kommunalt skolkök är och att många regler direkt motarbetar det vi alla sägs vilja uppnå, god och hälsosam mat.

Det här är i stora drag vad vi tycker att Sollentuna bör lägga tyngdvikt på i upphandlingen. Vi i "braskolmatnu" ställer gärna upp och svarar på frågor.

Vänliga hälsningar

Anna Tillberg

Hej!

Tack för all matnyttig information. Jag bad tjänstemännen på barn- och utbildningskontoret redan innan sommaren att kolla upp hur kontraktstider mm ser ut.

Ska kolla Lidingö, har goda kontakter i barn- och ungdomsnämnden där.

Ska försöka se till att du också får information om vad som händer, hoppas det är OK om jag återkommer om jag skulle behöva kompletterande information.

Hälsningar

Maria Stockhaus